För och Nackdelar med dragremmar

För och nackdelar med Dragremmar?

För- och nackdelar med dragremmar – vad säger forskningen?

Inom styrketräning och tyngdlyftning finns olika läger som rekommenderar användning av dragremmar i olika grad. Det finns till och med de som helt avråder från användning av dem. Sant är att dragremmar kan användas på fel sätt och inte passar alla typer av träning. Inom tyngdlyftningssporten, där skaderisken är stor vid höga lyft, avråds ofta från användning inom träning.

Om vi listar de vanligaste argumenten vid för och nackdelar med dragremmar vid styrketräning, så ser de ut ungefär så här:

För:

  • Dragremmar ger kroppen möjlighet att aktivera muskler i rygg, axlar och armar till 100 %, muskler som annars inte kan aktiveras fullt ut om greppstyrkan inte räcker till.
  • Du kan öka din maximala muskelkapacitet i dessa muskler avsevärt mer effektivt med hjälp av dragremmar.
  • Du håller ut längre med dragremmar.

Mot:

  • En felaktigt använd dragrem kan orsaka skador.
  • Om du vill få bättre greppstyrka tränar du inte greppet effektivt om du avlastar det med dragremmar.
  • Du överskattar din greppstyrka om du använder dragremmar på träning och sedan ska försöka maximera belastningen utan dragrem, vilket exempelvis kan bli problematiskt på tävlingar, där dragremmar inte får användas.

 

För och nackdelar med dragremmar – Forskning

Forskning visar tydligt att du kan få förbättrade resultat med dragremmar inom dragövningar avsedda att stärka rygg, axlar och överarmar. Stoppani m.fl. (2008) jämförde resultat från vältränade kroppsbyggare som utförde samma serie övningar så länge de orkade, med respektive utan dragremmar. De utförde övningar på sin 10-rep-maxvikt: först tre set pull-ups, sedan tre set skivstångsrodd, sedan tre För och nackdelar med dragremmar? set lat pulldowns med brett grepp, slutligen tre set kabelrodd. Det visade sig att de förbättrade resultaten genom att klara fler repetitioner med dragremmar på alla övningar, särskilt inom skivstångsrodd och pulldowns då de i genomsnitt ökade kapaciteten med två repetitioner per set.

Detta är särskilt intressant i förhållande till principen om forced reps, alltså att man kan få effektivare träning av musklerna genom att tänja gränsen för sin kapacitet när man kör en extra repetition med hjälp, efter att man nått sin normala gräns. Det är alltså troligt att en person som tidigare inte använt dragremmar kommer att göra en märkbar effektivisering i muskelaktivering och träning med remmar genom att ta sig över den gräns som greppstyrkan utgör.

Fria vikter bra vid träning för greppstyrka

En helt annan och viktig aspekt är själva greppstyrkan. Poliquin (2006) och Ratamess m.fl. (2007) poängterar vikten av greppstyrka för en rad sporter där prestationen i hög grad visats vara kopplad till greppstyrkan. Ratamess m.fl. föreslår där användande av fria lyft med varierande greppstorlek för att träna greppstyrkan. Stoppani m.fl. rekommenderar utifrån sina resultat att man separerar ryggträning från greppträning, och att dragremmar därför kan anses ha en befogad plats i dragträningsprogram, medan träning av underarmar och greppstyrka bör vara målet för en separat del av träningen.

Sammanfattningsvis kan dragremmar sägas vara ett mycket effektivt sätt att uppnå en effektivare träning med rygg/dragövningar, särskilt med tanke på att det är ett relativt enkelt och billigt hjälpmedel, men det bör kombineras med ett bra träningsprogram som passar dina prestationsmål. Så här använder du dragremmar!

Källor:

  •  Poliquin C. (2006) The Poliquin International Certification Program Theory II Manual. s. 2-42. East Greenwich, RI.
  •  Ratamess, N., Faigenbaum, A., Mangine, G., Hoffman, J. & Kang, J. (2007). Acute Muscular Strength Assessment Using Free Weight Bars of Different Thickness. Journal of Strength and Conditioning Research, 21(1), s 240-244.
  •  J. Stoppani et al. (2008). The use of wrist straps enhances muscular strength during back exercises. National Strength and Conditioning Association National Conference.